Walk The Line

Hade inte sett Walk The Line förut, nu har jag det. Så skicklig, så hemsk, så fin, att den fick mig att gråta en skvätt. Att säga att den är sevärd räcker inte. pronto.

Det är inte okej

Alla verkar veta vart de ska i usa och vilken familj de hamnar i förutom jag. Det känns faktiskt väldigt piss. Det är inte okej att det bara är ungefär 3 veckor var tills ungefärligt avresadatum och att jag inte vet var någonstans jag kommer hamna. Jag är riktigt besviken på organisationen förtillfället. Jag har redan haft erbjudan om två stycken familjer med båda privatskolor på cirka 50 000 kr. Om andra inte behöver betala den extra summan för att få familj och skola borde inte jag heller behöva göra det. I nu läget känner jag mig sjukt stressad, jag kunde inte ens sova inatt. Allt är ostrukturerat och jag har en hel lista med saker och ting som behöver göras innan USA, som jag knappt vet om jag kommer hinna med. Sedan vill jag ju såklart också hinna träffa många av mina kompisar som jag knappt träffat alls i sommar. Jag vill hinna jobba samtidigt som jag ska hinna klämma in två stycken sverige resor under dessa tre veckorna, som jg såklart också vill. Allt känns kaos, till och med det här inlägget blev kaos.

jajaja

Idag lekte jag lite turist i min egen stad. Anledningen? För att min utbytesfamilj ska få se min omgivning och hur jag bor. Här är resultatet:

       

Tredje gången gilt?

Ja som rubriken lyder. När jag var på Kreta fick jag ännu en familjeförfrågan av YFU. En familj bestående av ett gift par utan barn från Illinois ville ta emot mig. Tyvärr var det samma anledning som med den förra familjen, det var en dyr skolavgift återigen. Anledning till att jag valde att tacka nej till den första familjen berodde på att om andra utbytesstudenter kan bli erbjuda en familj och skola utan avgift på skolan så borde ju jag också kunna bli det. Familjen hade även planerat att möjligen flytta flera timmar bort under året vilket då skulle resultera till ett skolbyte för min del, en till faktor som inte kändes vidare lockande. Båda dessa anledningarna fick mig därför att tacka nej återigen till en familj som valt mig.


Tiden rullar på och det är ju den 12 juli idag vilket innebär att det är ungefär en månad kvar för mig innan jag ska resa iväg. Efter att ha tackat nej till familj nummer 2 kände jag mig väldigt stressad och orolig över mitt kommande år. Det kändes jobbigt att allting var så oplanerat och att jag inte ens visste vart jag kommer spendera det någonstans. Därför ringde jag till organisationen för några dagar sedan för att reda upp allting. Tydligen så var det vanligt att några ännu inte hade fått familj vid den här tiden och i nuläget är det 13 pers av 90 ungefär som inte blivit placerade än. YFU garanterar att alla blir placerade, vilket känns lite lugnande. De berättade också att en familj hade mig "on hold" som det kallas, vilket innebär att de paxat mig och är intresserade av mig. Detta gjorde mig ännu lite mer avslappnad och nu när jag sitter och skriver det här känns det som om det kommer lösa sig bra! Det får bli tredje gången gilt för min del och det blir riktigt bra. det är ju inte för intet som uttrycktet finns.


Creta

 Nu hemma och välbehållen från Kreta. Kreta var helt gudomligt bra. Sol och bad varje dag precis som jag ville ha det. En överdos med tzatsikt varje dag, gärna fler än en gång, en måttlig mängd saganaki/hallomi, en brunare kropp och jag känner mig rikgit nöjd med resan.

Hotellet hette Trou lakis village och var också rikgit bra. Lagom stort, fräscht och mysigt hotell med stor pool. Det blev både poolbad och havsbad även om jag föredrar havet. Jag skulle kunna ligga där i medelhavet föralltid, jag vill aldrig gå upp. Jag får aldrig nog.

En dag besökte vi en strand som hette Elafonisi som var helt helt sjuktligt fin. Långgrundt turkost vatten med rosa sand och öar som man kunde vada till. gaah.

Staden Chania fick sig även två besök där till våran stora förvåning det fanns ett starbucks(!?) Där vågade jag mig även på att göra en hennataturering. haha, som jag inte vill ska försvinna!!

Efter en veckas platania, chania, kreta, grekland, åkte vi hem med ett två timmar försenat plan klockan 3 på natten. Trötta men glada anlände vi till arlanda för att sedan gå och lägga oss i Uppsala.

Sedan var det Östra Harg som stod på programet. Sagt och gjort flera goa dagar bestående av söderköping och dess gigantiska glassar, bastubad i roxen och shopping i linköping med Louise är jag nu hemma efter nästan två veckor resande.

Jag är nöjd, jag är trött men riktigt belåten! Bilder kommer säkert komma på facebook inom kort!.

RSS 2.0